This paper aims to explore those yet relatively unexplored dimensions of Frantz Fanons (1925-1961) authorship. Fanon, known to the world as a theorist of violence and revolution, was one of the first to ever map the language of the colonizer. The language of the colonizer was, as Fanon would have it, imbued with different notions of time, constructions of historicity and ideological principles of individuality that would dehumanize the colonial subjects. In line with that the colonizer would also speak of the colonized people in what Fanon called zoological terms. From within those different notions emerged a racist rhetoric consistent of, to quote Richard Delgado, words that wounded.

Uppsatsens syfte är att klarlägga hur fyra geografiska läroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska länderna. Läroböcker är det viktigaste hjälpmedlet för läraren och eleven när det gäller innehållsval i klassrummet. Att kritiskt granska läroböcker är därför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier är centrala i analysen av läroböckerna. Med hjälp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in västvärlden mot övriga.I analysen användes en kvalitativ metod för att på bästa sätt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.

Uppsatsen är en postkolonial-feministisk läsning av Sofi Oksanens debutroman Stalins kossor. Med utgångspunkt i Frantz Fanons teori, och med en specifikation av den baltiska postkolonialismen såsom Violeta Kelertas beskriver den, undersöks hur Oksanen gestaltar det koloniala och patriarkala förtryckets konsekvenser för karaktären Anna. Dessutom visar uppsatsen hur dessa förtryck är intersektionellt integrerade. .

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ?authentic? self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ?authentic?, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ?white? self in favour of a truer Igbo self.

This paper is an analysis of the novel Season of Migration to The North by Tayeb Salih. Season of Migration to The North was first published in 1967 and it is the most accomplished among several works in modern Arabic literature.I shall focus on one of the two major characters, Mustafa Said, a young Sudanese student whose brilliant career at school in Sudan and Cairo eventually brings him to England; he has a successful academic career in England as a lecturer at the University of London.One of the major themes of the novel is the confrontation between Mustafa Said and England, which in other terms is described as the confrontation between East and West. The conflict is rooted in colonialism. Mustafa Said?s native country, Sudan, was a British colony when the story takes place.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av två vampyrkaraktärer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrån Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förändringar i skildringarna av vampyrkaraktärerna genom att jämföra hur dem skildras när det gäller utseende, liv samt beteende och handling och därefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktärerna emellan utifrån dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen på närläsning av romanerna eftersom jag endast ägnar mig åt att studera hur vampyrkaraktärerna skildras. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader när det gäller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förändrats, gått förlorade och likaledes bevarats när det gäller skildringarna av Edward som humanvampyr..

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity.

Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen.Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..

Uppsatsen är en jämförande studie av Svindlande höjder och Twilight-serien avseende verkens huvudkaraktärer Catherine och Heathcliff respektive Bella och Edward. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall vilka likheter det finns mellan dessa två verks huvudkaraktärer. Karaktärerna jämförs ur ett antal utvalda perspektiv och slutsatsen är att det finns flera betydande likheter..

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av två vampyrkaraktärer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrån Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förändringar i skildringarna av vampyrkaraktärerna genom att jämföra hur dem skildras när det gäller utseende, liv samt beteende och handling och därefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktärerna emellan utifrån dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen på närläsning av romanerna eftersom jag endast ägnar mig åt att studera hur vampyrkaraktärerna skildras. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader när det gäller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förändrats, gått förlorade och likaledes bevarats när det gäller skildringarna av Edward som humanvampyr..

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. ?I haven?t been human for two hundred years?, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: ?I tankarnas skal?.              When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

   Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.   Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt..

According to Edward Said the Orient is a European construction that has arisen out of a need to describe the Western civilisation as culturally superior. This occurrence Said gives the label "Orientalism". Art historian Linda Nochlin takes Said?s theories further in The Imaginary Orient where she conveys the thesis that the pictorial Orientalism is an expression of an imperialistic ideology. John M.